Från vänster: Lars Liljedahl, Kommundirektör i Härnösands kommun (foto: Härnösands kommun), Mats Collin, tidigare socialchef i Härnösands kommun (foto: Frozentime) och Ingrid Nilsson, Socialchef i Härnösands kommun (foto: Härnösands kommun)
"Vi vet att vi måste arbeta annorlunda och mer förebyggande för att säkra att människor kan få ett värdigt åldrande, även i framtiden”, sa Lars Liljedahl över en kaffe i Utfallsfondens trädgård i Almedalen 2023. Härnösands kommundirektör visste vad han talade om. Under sin tid som förvaltningschef i Östersund hade han tillsammans med sina kollegor i vård- och omsorgsförvaltningen med framgång genomfört en rad olika insatser för att främja äldres hälsa.
”Vi vet att den här typen av främjande arbete ger bättre levnadsvillkor för våra äldre. Vi vet också att det är lönsamt för kommunen, men det sistnämnda är inte alltid lätt att bevisa och därigenom är det svårt att få långsiktig och uthållig budget får sådant arbete. Särskilt i ekonomiskt kärva tider.”, reflekterade han.
Samtalet i Almedalen blev upptakten till Sveriges hittills största sociala utfallskontrakt. Härnösands Kommun kan under de närmaste fem åren avropa upp till 50 miljoner kronor från Utfallsfonden. Pengarna ska användas till förebyggande och funktionsbevarande insatser för äldre, och förhoppningen är att de äldres förbättrade hälsa och självständighet ska leda till ett minskat behov av äldreomsorgsinsatser. Kommunen betalar enbart tillbaka pengarna om, och i takt med, att mätbara utfall uppstår.
Mats Collin var socialchef i Härnösands kommun när arbetet med utfallskontraktet sattes igång:
”Utfallskontrakt är ju ett obekant sätt att arbeta för de flesta. Därför blev jag positivt överraskad av den snabba acceptans som infann sig i kommunledningsgruppen. Utmaningen i första början var snarare att det fanns fler idéer för utfallskontraktet än vad som var möjligt att genomföra.”
Att få finansiering för preventiva insatser, och enbart betala någonting om de ger önskade resultat, kan låta för bra för att vara sant. Det var också den farhåga som tidigt dök upp bland tjänstemän och politiker.
”’Vad är haken?’, var en fråga som jag ofta fick”, säger Mats. ”Det fanns en viss oro, inte minst bland politiker. Man var rädd att det var någonting man missade, något man inte förstått.”
”Detta är bara ett exempel på att samarbetet med Utfallsfonden fungerade väldigt bra”, säger Lars. ”Vi ordnade flera möten och frågestunder där Jenny från Utfallsfonden medverkade och med fullständig transparens besvarade alla frågor”.
Tillsammans med Utfallsfonden gjordes under hösten 2023 en ordentlig analys av äldreomsorgen i kommunen, dess kostnader och kvalitetsparametrar. Vi kunde konstatera att kommunen hade högre kostnader per brukare än jämförbara kommuner och att brukarna i snitt fick fler hemtjänsttimmar varje år än i andra kommuner i landet. Enbart den demografiska utvecklingen, allt annat lika, skulle komma att leda till en ökning av hemtjänstkostnaderna med 30% till 2030, från 144 miljoner 2023 till 190 miljoner 2030.
Analysen resulterade i ett beslutsunderlag med såväl nulägesanalys, förslag till insatser, utfallsmål, insatsbudget och förväntade kvalitetsmässiga och ekonomiska utfall.
”Tjänsteutlåtandet med beslutsunderlaget togs upp i socialnämnden precis innan jul förra året”, säger Mats. ”Och vi var otroligt glada över att en helt enig socialnämnd röstade ja till såväl projektet som till finansiering från Utfallsfonden.”
Trots enig socialnämnd skulle ett betydande fotarbete komma att krävas för att förankra projektet i såväl kommunstyrelse som fullmäktige.
”Det är väl en av de viktigaste lärdomarna”, reflekterar Lars. ”Hur viktigt det är med förankring, och att detta tar – och måste få ta - tid.”
Frågorna var många, och befogade. Skulle det inte vara bättre att ta ett vanligt banklån? Kunde inte Kommuninvest finansiera sådant här arbete? Är det rimligt att Utfallsfonden kan få tillbaka mer än det utbetalade beloppet? Kommer vi med tillförlitlighet kunna mäta utfallen?
”Kommunstyrelsen fattade beslut om att frågan skulle gå upp i Kommunfullmäktige”, säger Lars. ”Det var rätt och viktigt att det blev så. Finansieringen var av betydande storlek och arbetssättet nytt och okänt för de flesta.”
Under våren bereddes ärendet ytterligare. ”Utfallsfonden var väldigt lyhörda under hela den här processen”, säger Lars. ”De lyssnade och tog till sig alla väsentliga frågor och farhågor, ändrade i beräkningsmodeller och i kontraktsklausuler så att det skulle bli precis så tydligt och transparent som alla önskade. Att de agerade så byggde förtroende i alla led.”
I april 2024 gick kommunstyrelsen fram med ett förslag till fullmäktige om att med finansiering från Utfallsfonden genomföra en omställning över fem år, till mer förebyggande och funktionsbevarande arbetssätt inom äldreomsorgen. Målen var tydliga. De äldre skulle hjälpas till ett friskare och mer självständigt liv, vilket ska leda till ett minskat behov av framför allt hemtjänst samtidigt som kvaliteten ska höjas. Kommunfullmäktige röstade nästan helt enigt ja till projektet, enbart en ledamot röstade emot.
”Det var väldigt tillfredsställande att kunna sätta igång arbetet, med ett nästintill enigt fullmäktigebeslut i ryggen”, säger Mats. ”Under förankringstiden hade vi såklart förberett oss på at sätta igång, så när beslutet väl var taget var startsträckan inte lång.”
En ny enhet bildades inom socialförvaltningen; Enheten för stödjande och förebyggande insatser. Pär Hägglund utsågs till enhetschef och Sofia Wallin till projektledare med särskilt ansvar att driva och styra projektet enligt plan. Den nya enheten samlar såväl biståndshandläggare som ett särskilt insatsteam med arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska med rehabiliteringskompetens. Enheten ansvarar för att implementera nya och förbättrade bedömningsprocesser och en omställning till ett funktionsbevarande arbetssätt i hemtjänsten. Under enheten ligger även insatser som anhörigstöd, dagverksamhet, fallprevention och intensiv hemrehabilitering för de som kommer hem efter en sjukhusvistelse.
”Det finns mycket god evidens för alla dessa arbetssätt och insatser.”, säger Mats, ”Ändå har få kommuner kunnat implementera dem på ett så här pass heltäckande sätt, med individens behov i fokus. Det ska bli oerhört spännande att följa arbetet, även om det för min del tyvärr får bli från sidlinjen.”
Mats gick nämligen i pension innan sommaren, och lämnade över stafettpinnen till Ingrid Nilsson som blev ny socialchef i kommunen. Ingrid var tidigare förvaltningschef för Arbetslivsförvaltningen och hade följt projektet på håll.
”När jag tog över rollen som socialchef, blev det ännu tydligare för mig att vi hade en viktig omställning att göra inom äldreomsorgen”, säger Ingrid. ”Men med det ekonomiska läget i kommunen och en budget med underskott, är jag osäker på om vi hade klarat av att genomföra omställningen utan finansieringen från Utfallsfonden”.
”Ja, i kärva ekonomiska tider, blir det lätt att fokus hamnar på kostnadsbesparingar vi kan göra här och nu”, säger Lars, ”även om sådana besparingar gör att kostnaderna på lite längre sikt ändå ökar”.
”En annan viktig aspekt av utfallskontraktet är att vi på ett vis förbundit oss juridiskt att genomföra det här arbetet och leverera de utfall som kontraktet stipulerar”, reflekterar Ingrid. ”Det blir liksom ett annat driv, ett annat fokus på det vi ska göra. Det går inte att kortsiktigt prioritera bort eller skjuta saker på framtiden, för vi har lovat att göra detta enligt en viss projektplan, och då måste vi göra det.”
För den stora utmaningen ligger kanske inte främst i förankring och kontraktering utan i implementeringen. Det är viktigt att hela organisationen förstår vad som ska göras och varför.
”Min största farhåga just nu, ligger i att vi inte skulle lyckas med implementeringen”, säger Ingrid. ”Den berör många medarbetare, och därför är det viktigt att hela verksamheten är med på tåget. Det är en kulturförflyttning vi ska göra, med de äldres bästa för ögonen. Därför är det bra att vi har alla verksamhetschefer med i styrgruppen och att vi involverar den personal som arbetar med brukarna.”
Utfallsfonden har också en roll i styrgruppen och finns tillgänglig för enhetschef och projektledare om de vill diskutera eller få stöd i frågor som berör projektets genomförande.
”Att Utfallsfonden finns med som stöd i det operativa, är till verklig hjälp”, säger Ingrid. ”De kommer in med ett annat perspektiv och med erfarenheter från liknande verksamheter i andra kommuner. Samtidigt är det vi som väljer vilket stöd vi vill ha från dem, inte de som lägger sig i styrningen av vårt arbete.”
Vilka medskick skulle Lars, Mats och Ingrid vilja ge till andra kommuner som står inför liknande utmaningar och beslut?
”Mitt medskick är att lägga tid på att ta fram och förankra villkoren i avtalet”, säger Lars. ”Det är så viktigt att alla förstår det, och känner sig trygga med det, och att man tänker igenom hur det påverkar såväl verksamheter som ekonomi och redovisning”
”Jag vill lyfta vikten av att förankra tidigt med beslutsfattande politiker och tjänstemän”, lägger Mats till. ”Att ta tid att förklara, att ha respekt för att det är nytt och lite okänt. Samtidigt får man inte börja tvivla på att det är rätt sak att göra, fullt möjligt, fullt lagligt och förenligt med reglerna för god ekonomisk hushållning. Det är inte för att något ifrågasätts som det betyder att man inte ska göra det”, fortsätter han.
”Mitt medskick är att inte underskatta vikten av en bra grundanalys”, säger Ingrid. ”Det förarbete som gjordes innan förslaget lades fram tryggade många i att projektet var nödvändigt och helt rätt att genomföra, oavsett om vi skulle använda oss av extern finansiering eller inte.” Hon fortsätter: ”Om man vet vad man måste göra, vad som bli bäst för människan såväl som för kommunen, då återstår det bara att våga. Och det gör vi!”
I dagarna har ett forskarteam under ledning av Susanne Iwarsson vid Lunds Universitet fått beviljat 5 miljoner kronor av Forte för att följa och utvärdera projektet i Härnösand.
”Det visar på vilken systemförändrande potential man tycker att det här arbetssättet kan komma att ha”, säger Lars. ”Nu ska vi bevisa att det lönar sig att satsa på äldres hälsa och livskvalitet, såväl för den enskilde som för kommunerna.”
Fakta om insatserna i Härnösand:
Härnösands Kommun har fått finansiering i fem år för att med hjälp av ett nyanställt inatsteam med rehabiliteringskompetens förbättra bedömningsprocesserna i biståndshandläggningen, med målet att de äldre i högre grad ska få hjälp till självständighet och tillgång till fler förebyggande och funktionsbevarande insatser. Insatsteamet ska också arbeta direkt med brukarna avseende bedömning av rehabiliteringspotential, hemmiljöanpassningar och intensiva rehabiliteringsinsatser i hemmet. Vidare ska finansieringen täcka utbyggnad av dagverksamhet med såväl fysisk aktivitet, hälsofrämjande insatser och sociala aktiviteter. Anhörigstödet, fallprevention och särskilda insatser för demenssjuka utökas också. Avslutningsvis täcker finansieringen kostnader för projektledare och delar av kostnaden för ny enhetschef.